Dicentra Formosa Fumariaceae

Alla hjärtans dag..jag gillar namnet, alltid gjort..alla hjärtans dag...mmm...det utlovar flera saker; eller inte utlovar men har dubbla meningar änna. Är det en dag för alla (mina) hjärtan? Dvs för dom specialla få som har en plats där inne? En egen liten garageplats med sin namnskylt i cremefärgad duchesse, diskret uppsatt på väggen (Sputnic) , en alldeles egen sammetsinklädd liten låda i den antika rokkoko-byrån som kan dras ut eller föras in precis när som helst (Davy etc)? Eller är det en dag för alla med ett hjärta? (att det sedan har i vanlig kapitalistisk ordning förvandlats till en sötsliskig såpopera indränkt i geléhallon o rosa fluffi-fluff-rysch-i-pysch är perverterat tragiskt men ack så logiskt).

Kärlek, vad skall det vara bra för egentligen? Och varför ligger alltid känslor som hat och andra dylika sinnesstämningar så nära kärlekens? Varför är det alltid så att det vi först attraheras av, som väcker vår uppmärksamhet, alltid är det vi retar oss på mest i längden? Varför blir man så jävla svag, fånig o löjlig när man älskar? Vad fan är det för skillnad mellan åtrå, attraktion, förälskelse, kärlek, ha-begär? Varför verkar kärlek nästan alltid innehålla ett mått av ägande?

Argh, den omöjliga jävla ekvationen mellan romantisk sockersöt kärlek o verkligheten. Prinsar o Prinsessor, att sätta varandra på piedistal, att tillskriva varandra egenskaper ingen besitter. Grusade förhoppningar och brustna illusioner. Ja för fan, jag var bitter en gång i tiden. Jag erkänner. Guilty as fan. Hjärtesorg, brustet hjärta, inte ens en liten markering i hjärtekolumnen på alla hjärtans dag, för det är dagen för alla friska lyckliga hjärtan. Men i kärlek till kvinnor och till GAIS är det precis samma sak: det som inte dödar gör en bara starkare.

Jag veeet. Det är en jävla trist klyscha du absolut inte vill höra när du sitter där o stirrar tomt in i väggen, när du hållt på i 3 dygn med saker som får Astra att framstå som ett fall för barnavårdsnämnden, det kryper i kroppen och det inte finns någonstans i hela vida världen du vill vara. För det gör så inihelvete ont. Och hon som drog iväg o stampade på ditt hjärta är GLAD; hon har gått vidare med en annan och är LYCKLIG och det är så jävla ORÄTTVIST att du bara vill skrika och banka o slå tills det inte finns ngt mer att slå på och det är så jävla respektlöst att inte behaga SÄGA detta utan låta dig, hennes s.k paaartner o liiifskaamraaat få höra det på omvägar...från andra..och för det skall du dö för din äckliga jävla skit..och det är en skön tanke, att mörda dom 57ggr på det ena sättet värre än det andra..tills insikt nummer 2 kommer: om du gör det har du verkligen förlorat. Vill du sitta inne för en bruds skull? För ett litet kräk till man som inte är värd att knyta skosnörena på Idi Amin? Och så kommer du din dumme jävel o säger "tiden läker alla sår..det blir bra"! E du dum i hövvet eller??!

Så därför går mina tankar särskilt till dom där ute med lite mer..hmm..dysfunktionella hjärtan, till alla freaks and lows, weirdos & loosers, alla med hjärtesorg, brustna hjärtan, oxhjärtan och hearts made of stone. Till alla lejonhjärtan med mitralis prolapser, myo charditis, mono nucleosis och grön starr. Till all ni som resignerat, tröttnat, gett upp eller inte orkar.

Denna dag är till er...Alla Mina Hjärtan...jag lovar, tiden läker alla sår, inget är för sent och saker och ting kan bara bli bättre.